Home

Naturvårdsverket jätteloka

Förslag på hur länen ska hantera jättebalsamin och jätteloka

  1. . I norra Sverige ska de utrotas i resten av Sverige avgör respektive länsstyrelse om de ska utrota eller begränsa spri..
  2. . Remisstiden gick ut 22 november 2019
  3. Jätteloka n blommar i juli - augusti, blommorna är vita och sitter i mycket stora, platta till halvklotformigt välvda klasar. Symtom Jätteloka är en primärt fotosensibiliserande växt, det vill säga den innehåller fototoxiska ämnen som tillsammans med solljus orsakar skador i hud och slemhinnor, särskilt hudens opigmenterade delar
  4. Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2015:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Arbetsmiljö Vid hantering av jätteloka ska kontakt undvikas med växtens växtsaft. Erforderlig skyddsutrustning så som skyddskläder, skyddshandskar och ögonskydd/visir för att skydda ögon, ansikte och hud ska användas. Kontak
  5. Jätteloka (Heracleum mantegazzianum [3]), tidigare även kallad jättebjörnloka, [4] är en art i familjen flockblommiga växter.Den förekommer naturligt i Kaukasien i sydvästra Asien.. Jättelokan odlas ibland som prydnadsväxt och spreds som en sådan till Europa och Nordamerika.Numera ses den i nyintroducerade områden som en invasiv art och i andra områden som ett besvärligt ogrä
  6. Om jätteloka växer på din mark kan kommunen ge råd om hur du lämpligast bekämpar den. Det finns företag som utför bekämpning av jätteloka om du som markägare inte själv kan genomföra arbetet. Som privatperson med jätteloka på en fastighet med boningshus har du rätt att göra RUT-avdrag för jättelokabekämpning
  7. - Naturvårdsverket vill undvika kemisk bekämpning och rekommenderar att man inte använder sig av denna metod. Det kan dock finnas situationer då det kan vara nödvändigt att ta till, till exempel vid bekämpning av parkslide. Viktigt är då att ta reda på vilka regler som gäller

Naturvårdsverket arbetar offensivt för att miljömålen ska uppnås och har överblick över miljöarbetet och hur miljön mår Här hittar du artspecifika fakta och information om invasiva främmande arter med särskild betydelse för oss i Sverige. Dels är det arter som finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, dels arter som är eller håller på att bli ett problem i Sverige, men som inte är reglerade Naturvårdsverket har beviljat 333 000 kronor till Dalarna för projekt som ska hindra invasiva främmande växter från att breda ut sig och skada den biologiska mångfalden i naturreservat och. Information om när och var bekämpningen av Jätteloka kommer att ske kan ses i Körplan för Jätteloka. På Naturvårdsverkets webbplats finns samlad information om invasiva främmande arter, exempelvis fakta, vägledningar och regler som stöd i arbetet

Naturvårdsverkets samlade information om invasiva arter i Sverige Sprid inte invasiva främmande arter. Foto ovan: Blast av jättebjörnloka vid skuruparkens entr Om du hittar dessa kan de rapporteras in till oss via formuläret Felanmälan jätteloka/parkslide Naturvårdsverket och flera andra myndigheter ansvarar för införseln av främmande arter som sker till Sverige. Invasiva främmande arter - ansvarsfördelning - Naturvårdsverket Webbplatsen använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt

För att Naturvårdsverket och länsstyrelsen ska få en bra överblick hur Jätteloka sprider sig i Halland är det bra om du även går in och rapporterar på Artfakta.se. Hantering av växtavfall Under fliken Bygga, Bo och Miljö finner du en sorteringsguide med råd och anvisningar hur du ska förpacka och transportera avfallet från Jätteloka till återvinningscentralen Naturvårdsverket: Parkslide. Jätteloka. Jätteloka och jättebjörnloka ska enligt Naturvårdsverkets rekommendationer bekämpas eftersom den kan orsaka hudbesvär och genom sitt invasiva växtsätt slår ut annan inhemsk växtlighet. Det är markägaren som ansvarar för bekämpningen Jätteloka, mårdhund, sjögull, mink, mördarsnigel och signalkräfta är alla invasiva arter som ses som ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden Exempel på olika sätt att bekämpa jätteloka. Huggning: Genom att hugga bort de ovanjordiska delarna tvingas rötterna använda lagrad näring till att växa upp igen, vilket till slut tröttar ut växten. Det kan dock krävas flera insatser per säsong under flera år för att bli av med Jättelokan Många av dessa, till exempel spansk skogssnigel, jätteloka, parkslide och vresros orsakar redan nu stora skador och kostnader i form av årlig bekämpning. På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa om vilka invasiva arter som är av särskild betydelse i Sverige: Artfakta om invasiva främmande arter på Naturvårdsverkets webbplat

Remiss om föreskrifter om hanteringsåtgärder för jätteloka

Har du jätteloka på din tomt är du skyldig att bekämpa dem. Bekämpningen bör göras flera gånger per år och upprepas under flera års tid. I länken till höger finns information från Naturvårdsverket om hur man ska göra för att bekämpa Jättelokan samt hindra spridning Naturvårdsverkets föreslår nya föreskrifter om hanteringsåtgärder för de invasiva främmande arterna jätteloka och jättebalsamin. Länsstyrelserna ska upprätta hanteringsåtgärdsplaner för utrotning, populationsbegränsning eller inneslutning samt se till att åtgärder vidtas Naturvårdsverket vill utrota jätteloka. Dela Publicerat tisdag 17 juli 2007 kl 16.59 Den giftiga växten jätteloka bör utrotas helt, enligt Naturvårdsverket.. Så här skrev Naturvårdsverket i ett direktiv om bekämpning av jättelokan år 1983: Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) och dess närmaste släktingar kommer från Kaukasus, Iran, Turkiet och andra delar av västra Asien. Flera arter har odlats i trädgårdar och parker Jätteloka, Naturvårdsverket. Gul skunkkalla. 2018 uppmärksammades den första förekomsten av denna våtmarksart i vår kommun. Eftersom den finns i angränsande kommuner är det sannolikt att den kan dyka upp på fler ställen. Det är viktigt att den omedelbart avlägsnas

Jätteloka - SV

Jätteloka är en av två landlevande växtarter som Naturvårdsverket bedömer har stor spridning i Sverige och där arbete pågår med framtagande av särskilda hanteringsåtgärder. I Uppsala län har arten påträffats på många platser runtom i länet. Jättelokan blir vanligtvis över 2 meter hög, i sällsynta fall över 4 meter hög Avtalet löper i upp till tre år och Farmartjänst kommer att bistå med resurser över hela landet. Upphandlingen ger både Naturvårdsverket och alla Sveriges länsstyrelser möjlighet att ta hjälp av lokala Farmartjänstföretag för att bekämpa växter som till exempel jätteloka, gul skunkkalla och parkslide Naturvårdsverket rekommenderar därför att arten ska utrotas, för att den på många håll i Sydsverige invaderar naturliga biotoper och tränger ut inhemska växtarter. Beskrivning. Jätteloka är en storväxt, flerårig ört som blommar i juli-augusti. Blommorna är vita och sitter i mycket stora, plattade till halvklotformigt välvda flockar Jätteloka är listad i EU:s förteckning över invasiva främmande arter och den är därmed förbjuden att importera, odla och sätta ut i naturen. Kännetecken Det finns flera inhemska, tydligt mindre arter, vilkaliknar jätteloka, men då den senare kan bli upp till tre meter hög, nästan tio centimeter tjock och har uppemot en meter breda blad [

Jättelokan är en invasiv ört som förts in till Sverige från andra länder. I och med att den hotar vårt inhemska ekosystem och eftersom växtsaften kan ge allvarliga brännskador rekommenderar Naturvårdsverket att arten ska utrotas i Sverige. Frätande växtsaf Jätteloka, parkslide och skunkkalla kanske verkar vara oskyldiga växter. Men faktum är att de hotar den biologiska mångfalden. Yvonne Lundell på Naturvårdsverket berättar varför, och vad vi ska göra när vi hittar dem i vår egen trädgård Jätteloka är en flerårig ört som blommar efter två till sju år. Blommorna kan vara tvåkönade (med både ståndare och pistiller) eller hanblommor (med enbart ståndare). Ståndarna utvecklas före pistillerna så att självbefruktning delvis kan undvikas. Efter blomningen dör plantan Naturvårdsverket förbjuder 12 växt-och djurarter i Sverige - däribland jätteloka och mårdhund - då de kan ha negativ inverkan på den biologiska mångfalden

Naturvårdsverket, tillsammans med berörda myndigheter, tagit fram ett förslag på en ny nationell förordning om invasiva främmande arter. I detta förslag föreslår man bland annat att Jätteloka ska bekämpas på all mark, men prioriteras inom följande områden Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård

Jätteloka. I Kils kommun finns många bestånd av växten jätteloka. Den ställer till problem på grund av att den tränger undan annan växtlighet och sprider sig väldigt effektivt. Växtsaften kan också ge utslag och blåsor om man vistas i solljus efter att man har fått växtsaften på sig Jätteloka bildar ofta monokulturer eftersom den effektivt konkurrerar ut övrig växtlighet. Den bidrar på så sätt till en negativ påverkan på den biologiska mångfalden och kan utgöra ett hot mot värdefulla naturområden. På vintern vissnar jättelokan ner, då blir marken bar och erosionen ökar Dit hör till exempel jättebalsamin, jätteloka och gul skunkkalla. Naturvårdsverket rekommenderar dock att inte sprida några invasiva främmande arter överhuvudtaget. Det finns växter som inte är förbjudna kan skada den biologiska mångfalden i Sverige, som till exempel blomsterlupin, parkslide och vresros

Jätteloka. Jätteloka/Jättebjörnloka. Jätteloka eller jättebjörnloka, är en mycket storväxt vitblommig s.k. flockblommig växt vars växtsaft kan orsaka hudskador. Den kan bli upp till 3 m hög, stammen 10 cm tjock, och de flikiga bladen kan bli en meter breda. Exemplar som har slagits av kan vara lägre när de växer upp igen Naturvårdsverket arbetar med ett förslag på en svensk lista över arter som måste hanteras och som kan presenteras nästa år. - Parkslide är en het kandidat - och om den kommer med får vi förhoppningsvis medel för att jobba mer med den, säger Emma Lundström

Jätteloka - Wikipedi

  1. Jätteloka är en art alternativ en samlingsbenämning för en grupp av närbesläktade och svårskiljbara arter (småarter). De kan skilja sig något till utseendee och biotop. Jättelokor som förekommer i Sverige har vetenskapligt beskrivits som H. giganteum, H. laciniatum, H. pubescens och H. stevenii
  2. Källa: Naturvårdsverket. Foto: SVT Jätteloka. Jättelokan påverkar den biologiska mångfalden negativt då den snabbt breder ut sig och kväver övrig vegetation
  3. bekämpning av jätteloka uppmärksammats på senare tid. 2008 tog EU fram ett förslag till en strategi för att bekämpa invaderande arter, däri-bland jätteloka. Naturvårdsverket har tagit fram en nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper (Rapport 5910) och bilaga G5 anger hur arbetet med jätteloka kan bedrivas
  4. På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa om vilka invasiva arter som är av särskild betydelse i Sverige: Artfakta om invasiva främmande arter på Naturvårdsverkets webbplats. Förbjudet att sprida invasiva främmande arter. Jätteloka (Naturvårdsverket) Tromsöloka.
Jätteloka Heracleum mantegazzianum – Naturskyddsföreningen

Bekämpning av jätteloka - Haninge Kommu

  1. Heracleum sphondylium Björnloka innehåller furokumariner som är irriterande på hud, särskilt om huden utsätts för solbestrålning (fototoxisk..
  2. Bekämpning av jätteloka. Jättelokan är en invasiv ört som förts in till Sverige från andra länder. I och med att den hotar vårt inhemska ekosystem och eftersom växtsaften kan ge allvarliga brännskador rekommenderar Naturvårdsverket att arten ska utrotas i Sverige. För att med framgång bekämpa jättelokan, måste vi alla hjälpas åt
  3. . Nu ska Naturvårdsverket utarbeta program för hur deras spridning ska förhindras

Ladda ner Naturvårdsverkets faktablad över de fem vanligaste arterna att se upp med på golfanläggningarna just nu, och få tips om hur ni kan hantera dem. Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) Parkslide (Reynoutria japonica) Vresros (Rosa rugosa Jätteloka är en mycket tålig växt som sprider sig snabbt och kan slå ut andra arter. Naturvårdsverket har särskilda föreskrifter med allmänna råd för kemiska bekämpningsmedel. Tänk på att det kan krävas tillstånd i förväg innan kemisk bekämpning får utföras Jätteloka. Jättelokan får inte introduceras i landet, spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Det är också förbjudet att sälja, byta och importera jätteloka. Idag bekämpar kommunen jätteloka som växer på kommunal mark. Läs mer om jätteloka på Naturvårdsverkets webbplat Det är inte jätteloka som finns i Örtagården utan det är kvanne som är en gammal svensk kulturväxt. Läs mer om jätteloka hos Naturvårdsverket. Några främmande arter som är eller riskerar bli invasiva i Sverige, men som ännu inte omfattas av några regler

Parkslide - Naturvårdsverket

Jätteloka eller jättebjörnloka. Foto: Göran Vallin. Jättelokan, eller jättebjörnlokan som den också kallas, är en invasiv art (art som enkelt sprider sig) i Sverige. Oftast är den klart större än förväxlingsarterna. Naturvårdsverket. Om webbplatsen. Naturvårdsverket: 1. Fakta om invasiva arter. 2. Sprid inte invasiva arter. Rapportera t ex jätteloka, parkslide och jättebalsamin (ArtDatabanken) Information hos Naturvårdsverket om: parkslide (pdf) jätteloka (pdf) jättebalsamin (pdf I det aktuella ramavtalet handlar det om bekämpning av både EU-listade invasiva främmande växtarter som jätteloka och gul skunkkalla och olistade arter som parkslide och vresros. Naturvårdsverket är den ansvariga myndigheten för Sveriges arbete med landlevande invasiva främmande arter Naturvårdsverkets förslag till nya och ändrade föreskrifter för genomförande av reviderade direktiv på avfallsområdet. 2020-03-04. Naturvårdsverket Yttrande över förslag till föreskrifter om hanteringsåtgärder för jätteloka och jättebalsamin. Naturvårdsverket 20 november 2019 - Yttrande Välkommen att lämna synpunkter på Naturvårdsverkets förslag till föreskrifter om hanteringsåtgärder för jätteloka och jättebalsamin med tillhörande konsekvensutredning och miljökonsekvensbeskrivning Naturvårdsverket föreslår nya föreskrifter om hanteringsåtgärder för jätteloka och jättebalsamin

Ytterligare ett antal främmande invasiva arter har svartlistats inom EU. Bland dessa återfinns bisamråtta, mårdhund, jätteloka och jättebalsamin. Nu ska Naturvårdsverket utarbeta program. Invasiva arter är främmande växt- och djurarter som sprider sig i våra ekosystem och orsakar stora problem för inhemska arter och för människors hälsa. Södertälje kommun har ett markägaransvar för invasiva arter på kommunalt ägd och förvaltad mark Naturvårdsverkets förenklade rapportmöjlighet; Du som rapporterar är med och bidrar till arbetet med att komma till rätta med problematiken. Fem invasiva växter. Sedan några år arbetar Leksands kommun med att stoppa spridningen av lupiner och jätteloka. Nu uppmärksammas även jättebalsamin, kanadesiskt gullris och parkslide Naturvårdsverket har samlat information om problemarter som förekommer i Sverige. En del av arterna förekommer i Halland (till exempel parkslide, gul skunkkalla och vresros). Kustkommunerna i Halland, Hylte kommun och Hallands Botaniska Förening driver ett projekt kring invasiva växtarter

Naturvårdsverket

Se upp för jättelokan! - Uteliv

Invasiva främmande arter är arter som inte hör hemma i svensk natur och som sprider sig lätt och hotar den biologiska mångfalden. Exempel på invasiva arter är till exempel jätteloka (även kallad jättebjörnloka eller björnloka), gul skunkkalla och parkslide Här följer information om invasiva arter och hur kommunen arbetar med främmande arter. Kommunen har tagit fram en långsiktig bekämpningsplan för jätteloka som gäller från och med 1 januari 2017. Bekämpningsplanen är antagen i Bygg- och miljönämnden. Kommunens enhet för GATA/Utemiljö arbetar aktivt med bekämpningen av jätteloka Jätteloka, lupin och bisamråtta chef för Artenheten på Naturvårdsverket. Det finns flera exempel på att inrapportering lett till snabba åtgärder. Nyligen ledde en inrapporterad upptäckt av en sibirisk jordekorre i Torup i Skåne till att djuret kunde avlivas bara en dag senare

Den giftiga växten sprider sig i Karlskrona | SVT Nyheter

Naturvårdsverkets förslag till föreskrifter om hanteringsåtgärder för jätteloka och jättebalsamin i Sverige Folkhälsomyndighetens kommentarer Folkhälsomyndigheten tillstyrker Naturvårdsverkets förslag till nya föreskrifter, med följande kommentarer. Folkhälsomyndigheten instämmer i vikten av att så långt möjligt begräns Om du har jätteloka på din tomt är du skyldig att bekämpa den. Bekämpningen bör göras flera gånger per år och upprepas under flera års tid. Vem ansvarar för bekämpning av jätteloka? Bekämpning av jätteloka ska skötas av den som äger eller sköter marken. • Vallentuna kommun ansvarar för bekämpning på kommunal mark Naturvårdsverket och Jordbruksverket hänvisar till en rapport framtagen av EU-kommissionen när det gäller bekämpning av jättelokan (The Giant Hogweed Best Practice Manual Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) påminner svagt om hundkäx, men blir betydligt större Jätteloka är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. Mer information om jättelokan och hur du känner igen växten finns att läsa på Naturvårdsverkets webbplats

Invasiva främmande arter - artfakta - Naturvårdsverket

Växter må vara vackra, men det finns förrädiska arter som hotar den svenska floran. Inkeri Ahonen på Naturvårdsverket listar fem arter som du ska akta dig för i trädgården och naturen Läs Naturvårdsverkets råd om hur du kan bekämpa jätteloka och andra invasiva arter. Slänga/sortera jätteloka. Har du rensat bort en mindre mängd jätteloka på din tomt går det bra att slänga det i kärlet för hushållsavfall Inventering av Jätteloka i Markaryds kommun, 2017 Bekämpning av jättelokan, Informationsskrift, Naturvårdsverket, 1990 Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper, Rapport 5910, Na-turvårdverket, 2008, ISBN 91-620-5910-1.pdf Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av jätteloka (Heracleum mantegazzi Jättebalsamin, jätteloka och blomsterlupiner är exempel på främmande växtarter som inte hör hemma i den svenska naturen och klassas därför som en invasiv art. Om du vill läsa mer om invasiva arter, så hittar du mer information på Naturvårdsverket hemsida. Naturvårdsverket - Invasiva arter. Publicerad 16 augusti, 2020. Nyheter

Nu ska invasiva växter bekämpas - lupiner och jätteloka

Bekämpning av Jätteloka - Trafikverke

Enligt Naturvårdsverket är de mycket invasiva och man rekommenderar att man hjälper till att begränsa spridningen av dessa. Jätteloka introducerades till Sverige som trädgårdsväxt som sedan har spridit sig i naturen. Den växer sig hög, kan bli flera meter, och blommar från juli till september. Blommorna liknar hundkäx Gul skunkkalla, Jättebalsamin, Jätteloka och Parkslide är exempel på invasiva arter som sprider sig i Sverige. Vi rekommenderar dig som är fastighetsägare att bekämpa dessa växter enligt de råd och anvisningar som tillhandahålls av Naturvårdsverket, du hittar informationen via länkarna nedan Invasiva främmande arter är arter som inte hör hemma i svensk natur och som sprider sig lätt och hotar den biologiska mångfalden. Exempel på invasiva arter är till exempel jätteloka (även kallad jättebjörnloka eller björnloka), gul skunkkalla och parkslide

Jättebjörnloka och parkslide Nacka kommu

Invasiva främmande arter - ansvarsfördelning

Rapportera dina fynd av Jätteloka och andra invasiva främmande på Naturvårdsverkets hemsida. Du kan även rapportera till Artfakta som är utvecklad av SLU Artdatabanken. Det är till stor hjälp att veta var invasiva arter finns, för att kunna begränsa spridning, påbörja bekämpning och övervaka hur de sprids. Plantera med eftertank Invasiva arter är ett växande hot mot den biologiska mångfalden. Numera kan det också vara straffbart att bidra till att de sprids. Mölndal är en av de kommuner som dragit igång projekt. Enligt Naturvårdsverket är invasiva främmande arter; Jätteloka (jättefloka, jättebjörnloka) och tromsöloka är två närbesläktade fleråriga växter. De är mycket storvuxna (ofta 2-3 meter), har vita blommor i stora, platta till halvklotformiga välvda klasar,. I Sverige är det Naturvårdsverket som listar arter som redan är eller riskerar att bli invasiva. I Växjö kommun är det framförallt fem arter som ställer till problem blomsterlupin, jättebalsamin, jätteloka, kanadensiskt gullris och parkslide

Jätteloka - Kungsback

Jätteloka, tromsöloka och jättebalsamin. Dessa tre växter är EU-listade invasiva arter som förekommer i Jämtland. Har du någon av dem i din trädgård, har du ett ansvar att bekämpa dem. Jättelokan måste grävas bort innan blommorna går i frö (men se upp med växtsaften som tillsammans med solljus ger skador på huden) Artfakta är platsen som samlar relevant information om våra arter. Lär dig känna arten, dess naturvårdsstatus, se kartor och bilder, eller använd nycklar för att artbestämma Jätteloka (Heracleum mantegazzianum Sommier och Lévier), eller jättebjörnloka som den tidigare kallades, Naturvårdsverket rekommenderar att arten ska utrotas

Invasiva arter - Täby kommun - Täby kommun - Täby kommu

Information om jätteloka Hur känner man igen jättelokan? Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) påminner svagt om hundkäx, men blir betydligt större. Den kan bli mellan 2-4 meter hög, med en stjälk på uppemot 10 centimeter i diameter. Bladen kan bli upp till en meter breda. Blommorna är vita oc Jätteloka, lupin och jättebalsamin är exempel på växter som har introducerats i Sverige som trädgårdsväxter, men de har sedan fått stor spridning i naturen och hotar nu den biologiska mångfalden, så kallade invasiva främmande arter

Studie: Nya arter hot mot Europas natur Aftonblade

Jätteloka sprider sig trots bekämpning - P4 VästernorrlandJätteloka, parkslide och skunkkalla tar över trädgården
  • Andra kongokriget konsekvenser.
  • Helgdagskväll i timmerkojan lyrics.
  • Recombination cosmology.
  • Rockefeller center.
  • Bahamas strand.
  • 3 månaders bebis sover hela natten.
  • Fortkörningsböter mallorca.
  • Socialdemokraterna skola.
  • Oktoberfest deutschland.
  • Hur korta lampsladd.
  • Cspan 3.
  • Få bort slipdamm innan målning.
  • My little pony svenska dailymotion.
  • Texas instrument t1 83 plus.
  • Karta småland blekinge.
  • Mybodybet.
  • Nintendo switch docking station.
  • Brickbord svenskt tenn.
  • Slänga trasig dator.
  • Giro hjälm.
  • Vädret 1986.
  • Kann man sich kind leisten.
  • Vill inte bo ensam.
  • Valsystem sverige.
  • The skin.
  • Vad gör rumänien för romerna.
  • Süddeutsche motormarkt.
  • Pirelli kalender 2012.
  • Tillsammans är man mindre ensam netflix.
  • Ormbunkar i trädgården.
  • Zitate persönliche weiterentwicklung.
  • Doftlilja i kruka.
  • Sim kort v90.
  • Uss indianapolis (ca 35).
  • Kung bores dotter.
  • Best fantasy movies.
  • Reddit chelsea stream.
  • Algeriets största städer.
  • Animal byrå.
  • Hyresvärdar mölndal.
  • Sonos webshop.